Efter en halvlat sommar är det nu åter dags för dagliga nyhetsuppdateringar på www.noizegatemusic.com Vi kommer även fylla på i sektioner som konsertguiden och bandarkivet. Här på bloggen kommer antal blogginlägg också att öka. Vi kommer att återuppta låtkollen, ge kommentarer kring höstens Idol, förhandsrecensera plattor, bjuda på konsertrecensioner och mycket annat.
// Rickard Bransell
OBS: Fotat med usel mobilkamera!
OBS: Fotat med usel mobilkamera!
OBS: Fotat med usel mobilkamera!
I 25-års tid har Uno Svenningsson spritt hopp i Sverige. Först som sångare i Fredá och sedan som soloartist. Han har brottats med tro och tvivel och satt ord och ton på tankar som gemene man kan känna igen sig i. Därav Uno Svenningssons storhet.
När han spelar på Siggesta loge, på Värmdö utanför Stockholm, är det för en halvfylld loge. Kanske beror det på bristande marknadsföring eller så är det så att Uno Svenningssons popularitet sjunkit då han inte släppt något nytt album sedan 2004 års ”Ett Andetag Från Dig”. De som finns på plats är dock en hängiven skara, om än sittandes, som både klappar och sjunger med. Under allsången i ”Terese” konstaterar Uno att det låter som hemma i söndagsskolan, helt underbart.
Inför konserten hoppades jag få höra många av Fredás gamla låtar. Det blev tre. Redan som inledning kom ”I En Annan Del Av Världen”. Som tredje låt; ”Vindarna” och ungefär mitt i fantastiska ”Tusen Eldar”. Den kan jag leva länge på att jag fick höra, då den inte brukar finnas på Uno Svenningssons vanliga repertoar.
Konserten känns gemytlig. Uno Svenningsson kommer nära publiken och flera av låtarna har fått avskalade arrangemang. ”Det Jag Behöver” är exempelvis helt akustisk. Mellan låtarna bjuder Uno Svenningsson på små anekdoter. Han berättar om taxichauffören som kände igen honom i backspegeln och tyckte att han hade ett fult namn. Inför ”Om Du Bara Visste” hyllar han minnet av sin farfar och morfar och tillägnar låten till minne av dem. I samband med ”Du Är Fantastisk” är det kvinnan som hyllas. Därpå följer ”Ja Må Du Leva”, då en kvinna i publiken fyller år.
När konserten nått sitt slut applåderas Uno Svenningsson in för extranummer två gånger om. Ett av extranumren är den givna ”Under Ytan”. Denna gång med mycket vackert och känslosamt orgelspel av keyboardisten Mats Schubert. Som avslutning bjuder Uno Svenningsson på något han kallar för en ny låt. Texten är inte klar och musiken känns inte typisk Uno, utan drar mer åt reggaehållet. Huruvida det är en bra låt låter jag vara osagt. Publikfrieri är det definitivt. Texten hitta Uno på medan han sjunger. Publiken finns med gång på gång och i refrängen sjunger Uno ”Du Är Vacker”, vilket jag antar är titeln men som säkert ändras om eller när den får en riktig text.
Måste också säga ett par ord om Siggesta Loge. Vilket mysigt ställe! Jag går gärna på fler konserter där. Men det bör vara någorlunda soft musik då Logen lämpar sig bäst för en sittande publik.
LÅTLISTA UNO SVENNINGSSON SIGGESTA LOGE 080823
• I En Annan Del Av Världen
• Andas Genom Mig
• Vindarna
• Terese
• Nära Sanningen
• Det Jag Behöver
• Tusen Eldar
• Fjärran Land
• Om Du Bara Visste
• Du Är Fantastisk + Ja Må Hon Leva
• Tro På Varann
• Vågorna
————————————————-
• Go Morron
• Under Ytan
————————————————-
• En Sökares Hjärta
• Ny låt: ”Du Är Vacker” (text ej klar)
Laddade upp "Tusen Eldar" på Youtube. Filmat med samma usla mobilkamera. Titta och njut.
// Rickard Bransell
Vi var inne på det i anslutning till konsertrecensionen av Christian Liljegrens sista spelning med Narnia. Frågorna: Vem blir ny sångare i Narnia och kan någon överhuvudtaget ersätta Christian Liljegren? Nu tar vi frågeställningarna ett steg längre och frågar dig: vem vill du se som ny sångare i Narnia? Lämna ditt förslag som en kommentar här på bloggen.
Så här ser mina tankar ut. Jag baserar dem på förslag som kommit upp på Narnias myspacesida.
1. Carl-Johan Grimmark: CJ Grimmark är egentligen den självklara ersättaren efter Christian Liljegren. Han finns redan i bandet och har redan sjungit på flera Narnia låtar exempelvis "The Awakening". Han har även spelat in ett soloalbum och bevisat där att han är en mycket duktig sångare. Det som talar emot honom är att han är bandets gitarrist. Narnia behöver en aktiv frontman som är lika visuell som Christian Liljegren var. Att CJ Grimmark skulle hänga av sig gitarren och och lämna över gitarrspelandet till någon annan känns heller inte som någon hållbar lösning då Grimmark är en gitarrist i världsklass.
2. Pär Hagström: Pär Hagström har en grym röst som passar Narnia perfekt. Han har sjungit i de sidoband Grimmark tidigare haft, Delta och System Breakdown. Numera har dock Pär Hagström lämnat hårdrocken och har med framgång inlett en solokarriar under namnet Pär Hagström & Cirkus Transmopol. Det är en indieorkester som kombinerar musik och teater. Framgångarna med detta har tagit Pär Hagström ända till New York. Han har även setts framträda i svensk TV. Jag ser det därför inte som realistiskt att han är den som ska ta över i Narnia.
3. Rob Rock: Röster har höjts för Rob Rock ska bli Narnias nya sångare. Nej säger jag. Musikerna i Narnia jobbar redan med Rob Rock i hans soloband. Att slå ihop dem som ett vore som att lägga ned Narnia. Rob Rock har dock en av hårdrocken bästa röster, men jag föredrar att höra den i dess befintliga sammanhang.
4. En kvinnlig sångerska: Förslag om att ta in en kvinnlig vokalist har kommit. Vem det skulle vara har jag ingen åsikt om. Men jag tycker att ide låter lite spännande i alla fall. Det vore att ta Narnia till något helt nytt. En manlig vokalist kommer garanterat få trycket på att leva upp till det Christian gjorde. En kvinnlig vokalist skulle få större frihet. Jag är dock inte helt övertygad om att det är rätt väg för Narnia.
5. Christian Palin: Att ersätta Christian med en annan Christian kanske vore något? Christian Palin är sångare i det finska bandet Random Eyes. Han passar bra in i det bandet och det vore synd om han övergav dem för Narnias skull. Att pendla mellan Finland och Sverige skulle funka, men bäst vore det med en svensk vokalist.
6. Sonny Larsson: Sonny Larsson känner vi igen från Motherloade och XT. Han la även bakgrundskörerna på Narnias "Long Live The King" skiva med stor framgång. Jag gillar hans röst och skulle gärna höra en provsjungning om den passar i Narnia.
7. Olaf Hayer: Tyske Olaf Hayer sjunger och har sjungit i band som Treasure Seaker, Luca Turilli och svenska Dionysus. Att han sjunger i ett svenskt band visar att han kan pendla. Jag ser det dock ändå inte särskillt realistiskt att han går med i Narnia även om han har en bra röst.
8. Lance King: Att Lance King skulle passa i Narnia råder det ingen tvekan om, men det är orealistiskt. Han bor i USA och är aktiv i många band redan nu. Balance of Power, Pyramaze, Shining Star och Avian är några han lånat sin stämma. Men i Narnia behövs någon annan.
Vem tycker du? Någon av ovanstående eller någon helt annan? Kommentera!
// Rickard Bransell
– Gud måste älska kulturfestivalen, utbrister Samuel Ljungblahd när han går upp på scenen på Brunkebergstorg i Stockholm. Hans glädje är stor över att det ösregn som föll över soundcheck nu bytts mot klarblå himmel.
På Gullbrannafestivalen, tidigare i sommar, var jag upptagen med annat när Samuel Ljungblahd gav sin konsert. När chansen nu bjöds att se honom på Stockholms Kulturfestival bestämde jag mig för att åka in även om soul, motown och gospel inte är det mitt hjärta klappar varmast för. Men Samuel Ljungblahd gör det han gör med hög kvalitet och stor glädje. Därmed vinner han även från en rockare som mig beundran.
Brunkebergstorg lär vara Stockholms mest bortglömda torg. Det ligger inklämt bakom Kulturhuset och Gallerian och liknar mer en park mer än ett torg. När Samuel Ljungblahd inleder sin konsert är torget välfyllt. En stor del av hans vanliga frikyrkopublik har letat sig dit, men här finns också de som sällan ses i frikyrkan. Ett hånglande homosexuellt par och dreadsprydda tjejer som hämtade ur Cirkus Cirkörs föreställning. Alla rycks med av den glädje Samuel Ljungblahd förmedlar och hela torget fylls av ett härligt gung. Det blir både allsång, handklapp och spontan dans.
I gospelsången ”Yes I Will” går Samuel Ljungblahd och sätter sig bakom orgeln. Han sitter sedan kvar där under soulballaden ”Your Love”. I extranumret ”Eazy” plockar han sedan in sångerskan Linn, som även medverkar på samma sång på skivan, för en duett.
Som helhet är det den glädje Samuel Ljungblahd förmedlar som blir det bestående intrycket. Kanske vann han några nya fans denna kväll, kanske kände några igen honom från Let’s Dance husband. Hursomhelst, det är hög tid för Samuel Ljungblahd att komma ut utanför de frikyrkliga leden med sin musik. För visst behöver svenskarna bli ett gladare folk?
// Rickard Bransell
Låtlista Samuel Ljungblahd Stockholms Kulturfestival 080813
• Those Days
• Shake
• Reason Why
• Breathe
• Yes I Will
• Your Love
• Please You
————————-
• Eazy
Igår firades de vänsterhäntas dag världen över. Ungefär en av tio personer är vänsterhänt. Men bland musiker är skaran vänsterhänta betydligt större än så. Ändå tvingas vänsterhänta musiker köpa dyra specialbyggda instrument, alternativt lära sig att spela som en högerhänt. Samhället är helt enkelt konstruerat för högerhänta. Kanske inte så konstigt med tanke på att vänsterhänthet längre tillbaka sågs som något fult som skulle övas bort.
Källa: SVD, Stockholm City
FAKTA VÄNSTERHÄNTHET:
Källa: Stockholm City
KÄNDA MUSIKER SOM ÄR VÄNSTERHÄNTA:
Källa: Loffe.net
// Rickard Bransell
Tidningen Dagen har skrivit en notis om det nya numret av Noizegate Music. Så här såg den ut:
Karl Walfridsson i stor intervju om sitt liv
Publicerad: 2008-08-08 06:00
I nya numret av kristna musiktidskriften Noizegate Music, som för övrigt firar 10 år, finns bland annat en stor intervju med Pantokratorsångaren Karl Walfridsson. I intervjun berättar sångaren bland annat om hur det är att spela och bli mottagen som kristet band på Gates of Metal, om varför han inte gick bibelskola och varför Pantokrator vill provocera både kristna och profana lyssnare. Numret innehåller dessutom flera intervjuer med internationella artister som Vicky Beeching och This Beautiful Republic. Dessutom tar man ett stort grepp om "Den kristna skivbranschen".
Du finner den även på Dagens websida: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156334
// Rickard Bransell
På allmän begäran kommer här ytterligare bilder från lördagens Narnia konsert. Denna gång är det bilder på de musiker som fortsätter i bandet.
Foto: Rickard Bransell
Christian Liljegren har gjort sin sista spelning med Narnia. Konserten ägde rum i en regning Folkets Park i Ljusdal lördagen den andra augusti. Noizegate Music fanns självklart på plats.
Vemodet ligger i luften. En epok är på väg att gå i graven. Ja det är så det känns när jag för allra sista gången får se Christian Liljegren fronta Narnia. Det börjar med en dryg halvtimmas försening. Sedan inleder bandet med introt "Gates Of Paravel" för att sedan fortsätta med "Inner Sanctum". Halvvägs in i låten händer något. Ljudet försvinner. Bandet fortsätter låten igenom men sedan blir det stopp. Teknikerna lyckas inte lösa felet och bandet får lämna scenen. Det blir ett långt avbrott. För en lång stund ser det ut som att konserten ska gå om intet. Efter cirka en halvtimmas tystnad kommer bandet in, avtackar Christian för de år som varit och meddelar samtidigt att det inte blir någon konsert. Just när de har gjort det får basisten Andreas Olsson höra att det kanske ändå finns hopp om en lösning. Ytterligare väntan följer. En stund senare kommer beskedet: det går att genomföra spelningen. Det fasfel som har varit har kunnat lösas genom att förstärka något i en kraftstation i Ljusdals centrum. Ljusanläggningen förblir dock nedsläckt, men det viktiga PA:t funkar på nytt.
Narnia tar vid där det blev tyst och kör återigen slutet av "Inner Sanctum". Sedan följer "No More Shadows From The Past" och en rad andra klassiska låtar. Trots den struliga början lyckas Narnia genomföra en värdig avskedsspelning. Christian Liljegren, för dagen uppklädd i skjorta, slips och kavaj, gör som vanligt allt för att få igång publiken och bjuder på en show värdig ett stort rockband. I "Shelter Through The Pain" och i "The Awakening" går han efter ett tag över till att sjunga på svenska. Det blir en mäktig stund där de evangeliska texterna känns ännu mer direkta. I "The Mission" går han också ut i publiken och skapar närkontakt. Ett uppskattat inslag bland de cirka hundra besökare som letat sig till Folkets Park.
När spelningen är slut ropas bandet in för minst ett extranummer, som en i publiken uttrycker det. När det är avklarat hör jag kommentaren; "fy fan vad de äger" från en nöjd besökare. Andra söker upp medlemmarna för att samla autografer. Det enda som inte riktigt gick hem hos alla var Christian Liljegrens proklamerande av Jesus. Budskap som: "Det finns bara en väg ut och hans namn är Jesus Kristus", möts av mindre burop från några. Men överlag togs Narnia emot bra denna sista kväll med Christian Liljegren.
Nu återstår frågan: hur ska någon kunna ersätta honom? Uppgiften lär inte bli lätt. Men spännande att se.
Fotnot: Christian Liljegren lägger inte helt av med musiken. 2009 kommer han att släppa ett soloalbum på svenska. Därefter kommer projektbandet Audiovision troligen utvecklas till att bli ett turnerande band.
LÅTLISTA:
• Intro: Gates Of Paravel
• Inner Sanctum
• No More Shadows From The Past
• Shelter Through The Pain
• Back From Hell
• The Mission
• Into This Game
• Can’t Get Enough Of You
• Long Live The King
• Show All The World
• Living Water
————————————-
• The Awakening
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
